Snön fladdrar ner över stan

tillvaron blir vitare och vitare

människors ansikten försvinner

bakom vita ridåer och kragar

ett snöfladder träffar ögat

och smälter

blicken blir våt

det yr om fötterna

genom fönstren lyser lamporna

med sitt varma gula sken från där inne

får Sannas eldhav över glasrutorna

att leva och röra sig

markisen nerfälld 

till tak över de rökande

den har också lampor

men ingen sitter vid bordet

i den fladdrande snön

där inne finns värmen

och delar av familjen

den svaga tunga musiken

från Adam Tensta på besök

och Ebba Baristas röst

som följer honom

ibland lite över

ibland under

alltid en magisk stämma

värmen och doften av

det nymalda kaffet

familjen

på Kastello är det

alltid sommar

i själen