Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Jag deltog i en estradpoesikurs i min hemstad idag. Detta var mitt bidrag som jag jobbade med för uppläsning från scen.


En vän?

Jag kommer ihåg när vi lärde känna varandra
för första gången.
Jag var bara 15 år, och ungdomligt nyfiken.
Det var ett omtumlande bekantskap kommer jag ihåg.

Så småningom började vi umgås lite sporadiskt.
Jag blev alltid på så gott humör när vi umgicks.
Även mina kamrater gillade dig.

Sen kom en period
då vi inte träffade varandra
på väldigt länge.
Livet hade sin gilla gång
och jag var upptagen med mitt.

Men så hände några saker i livet
som gjorde mig både ledsen och tungsint.
Och då, som av en händelse,
dök du upp igen och gav mig tröst. Det kändes fint.

Vi började återigen umgås.
Först på helgerna, men sen även under veckorna.
Det kändes som vi var oskiljaktiga.
Du var en sann vän.

Trodde jag!

Glädjen med att umgås försvann,
men du trängde dig på i din iver att ”trösta” mig.
Till slut förstod jag att du inte gjorde det av vänskap.

Nu har du visat ditt rätta jag.
Nu vill jag inte se dig mer.
DRA ÅT HELVETE!
Förbannade alkohol!





Fri vers (Prosapoesi) av Risto Ruuska
Läst 209 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2014-02-15 20:53



Bookmark and Share


  © anakreon VIP
Hoppas du fick en rungande applåd!
Calle
2014-02-21
  > Nästa text
< Föregående

Risto Ruuska
Risto Ruuska