det är sen timme och du äter dig in i mig
fräter dig rakt in och igenom
ut på avigsidan och sätter punkt
men du lovar att inte göra mig illa
ingen fara, allt är lugnt!
ändå du tar tag och sliter sönder,
borrar dig in i huden och kryper under,
bakom och runt
slingrar kring och bygger murar och hinder
blockerar vägar som jag vill vandra
stigar jag vill ströva

du förvirrar mig
jag vet inte längre vems ögon som stirrar tillbaka
när jag dränker mig i dig
stora, bleka
tomma, veka
djupa som ärtor på burk och soppa i en kopp
reflektioner med visioner
var det kanske lektioner?
borde jag kanske tagit anteckningar?
borde jag har varit mer uppmärksam

jag vet inte
jag är inte säker
men jag tror
att det är när jag vill som jag kan
släppa taget och vara lite till
släppa rädslan och släppa honom
släppa ilskan och ta tag i imorgon