inunder bussens blånoppriga säte
smälter gråbrun snömodd
bildar en pöl runt den slitna kängan
gruset som små öar

smulorna från äldreboendets fikarum
klibbar under den urtvättad strumpan
det bjöds på vetekrans för en var död
familjen ville tacka

genom tubsockans begynnande hål
skymtar en djärvt rödmålad nagel
för den dag då livet vänder
då!
då vill man va beredd