Det kom en främling till mitt hus
han tömde det på alla ljud,
han hette ensamhet.
Kvar fanns bara sorgsenhet.

Inget prat och inga skratt
inget liv och kiv.
Inga rop på... Mamma kom
ingen knapp fattas i tröjan som
måste på precis i kväll
...Mamma kan du vara snäll...

Han fyllde huset med tystnad stor
så blir det när man ensam bor.

Ingen lagar kaffe i mitt kök
ingen mat, inget stök.

Boken ligger där jag la den igår
alla saker på sin plats,
skorna står där dom står.

MEN i morron kommer barnbarnen
då är här liv och skratt och sång
spring och skutt,
spela spel och läsa
- allt på en gång

Då tänds alla ljus
i mitt annars så tysta hus
och främlingen som stal alla ljud
han har flytt....