Igår kväll när jag kommit till min dotter
och hennes familj, såg jag en inköpslista
ligga på en bänk i köket... De var och
spelade teater, den föreställningen
som skall jag få se idag, så jag gick till
affären och handlade det viktigaste.

På hemvägen kände jag att jag nog
handlat för mycket, det var attans
tungt, så jag fick sätta ner bärkassen
flera gånger för att vila...

Det var strax efter klockan 19, varken
folk eller bilar syntes till men jag sa ändå,
tänk om det kommer någon jag känner då
får jag kanske skjuts hem för det är ju fort-
farande en lång bit att gå...

Då ser jag en bil som stannar på andra sidan
av gatan fram- och sidodörr öppnas och en
man stiger ut och öppnar även bagageluckan...
Jag tror att det är nå´n som skall flytta in
eller ut... Då ropar mannen till mig: -Hallå!
I mörkret kan jag inte se vem det är så jag
säger: -Jag känner inte igen dig... Mannen
svarar: - Men jag är Jonas och jag såg ditt
konkande och tänkte jag kör hem dig till
dottern, det såg så tungt ut det du bar på.
Då först kände jag igen honom...

Jag sa till honom detta kom som en gåva
från ovan och att jag precis hade sagt
Gode Gud tänk om det dök upp nå´n
kändis... Jag hade knappt hunnit tänka
tanken fullt ut innan du dök upp...
Då sa han till mig, att han började för
nå´n minut sen att köra hem och
till hemmet har han två vägar att
välja på och han tog inte den han
brukade ta utan helt plötsligt fick
han för sig att ta Storgatan hem
och då såg han mig...