tobaksaffären runt hörnet
(som egentligen aldrig var en tobaksaffär för oss)
slår igen nu.
skyltar lyser gröna från den tomma lokalen; lagerrensning - allt ska bort

min barndom skriker
hjälp vänta stanna
och det gör också den alltid leende ägarens blick,
vänta ett tag bara för
var ska jag gå om
jag vill ha tuggummi och
var ska tanterna gå om
de vill klaga inför någon och
var ska barnen gå om
de vill köpa redbull i smyg?

min tobaksaffär
varifrån ingen köpte tobak
ropar tomt, plötsligt,
suger.

min och din tobaksaffär
slår igen nu
glasstället som vi aldrig gick till egentligen
den enda platsen vi fick godis på när vi gick påskkärring utanför hemmet
där jag köpte min första energidryck och kände mig tuff
de som gav oss godis, lillasyster, innan vi upptäckte vad pengar var
det stänger nu
och jag blir så ledsen
fast jag vet inte varför
för det var längesedan jag gick dit
men min barndom skriker
sluta, vänta, jag är inte färdig än.

tobaksaffären slår igen
kanske imorgon

jag är ledsen att jag slutade gå dit.