Du tror inte
att jag försökte
böja mig till

en mänsklig
pergola
för Dig

det gjorde
jag
men du märkte

det inte
lika lite som
jag märkte

de sår jag
tillfogat dig
varet rann ut

till en flod
av ilska
en ilska outhärdlig

att leva i skuggan av

För oss båda

hoppas att något
kan växa ur våra
tårar