Han andades ut och hans andedräkt luktade tobak blandat med whisky.

Ögonen var glansiga och svagt rosa, Han gav mig ett snett leende och tog tag i min hand och jag kände att han var nervös.

"Du är så bra, jag vill bara rädda dig från hela världen, du är så bra" Sa han innan han tittade bort, kanske av nervositet, kanske för att han nyss ångrat det han sa.

Jag tittade på honom, granskade från topp till tå. Ögonen var som ett hav man kunde se på vykort utomlands och önska att man var där, Håret hade blivit blekt av alla timmar han spenderat ute i solen. Han var så fin.

"Du vill inte ha mig, tro mig, ingen vill ha mig, inte i slutändan iallafall" Sa jag och tittade honom rakt in i ögonen som man bara ville bada i.

Han tittade upp och hans leende hade försvunnit. Han suckade, kanske pustade av lättnad, ställde sig upp och sparkade iväg en sten som var i vägen. Tittade på mig en sista gång och sen vände han sig om och gick.

Jag tittade på hans rygg tills jag inte kunde se honom längre, inte förrens då lät jag tunga tårar lämna min kind och rinna ner för min hals.