i egna tankar
på väg någonstans...
bara hejar en vän -
som ofta glädjer mig
bara genom att vara sig själv -
inte så fel att hon är vacker,
kan hon ej rå för..kanske
därför hon vill pigga upp mig
när jag går..?!... som Skönheten
till Odjuret: " du är så lugn...
som Sol ser jag dig..."...
så har vi kommit i gång -
som i förbifarten är vi där, -
ofta för andra gången samma dag...
det är bestämt så..?...eller
för att vi behöver det...eller vill
bli ännu gladare..utan orsak
genom att vara oss själva,
tala om det vackra högt
för varandra -
och gå vidare...
stärkta av lysande ord