vid denna mörka månens ljus
ser jag mig bländad mot det inre som jag inte längre har kvar
ett mörker som jag har
för mitt inre har nu varit tillräckligt dött allt för många dagar
jag jag letar inte längre efter hungriga törstiga vargar
ena dagen kan de kyssa en njutande kind
nästa låses den alltid, grinden mellan oss härliga vackra djur
skulle så villa värma min kropp mot er rena kropp
Men jag fortsätter att jaga mot någon som är villig att möt mig på samma
nivå .
Platsen där vi tillsammans åter kan får flyga tillsammans utan rädslor,ångest eller hat i den himmelska vackra blå himlen.
som strålar endast för er där jag får vara er odödliga stjärna....