nynnar och gungar i vågor och
i lågor står huset jag viskande skrek ihjäl
blåsande skakade fast

de har ringt men de är inte ni
jag har stått men jag har inte legat
i ert hav har jag
omfamnat döden i en tårkanal
lyssnat efter
ett neutralt val

november målar jag på läpparna
avslag nedslag omslag förslag och förlåt mamma
ingenting har blåst bort idag heller
snälla förlåt

mig
mer
sedan
igen



jag har lekt i någon annan som inte lekte i mig, med sitt för alltid snälla aldrig här
någon annanstans
när

det ringer och jag vet inte vad siffrorna heter ovanför talspråk så jag lägger mig och springer nedanför

sparkar honom till döds
henne till livs
levande kan jag
aldrig mer
aldrig sedan
igen

och varje näthinna har jag klistrat fast på medaljongtapeten
hon skrek ju också här
allt ligger i garderoben i böckerna i två barn i huden
och du kan alldeles säkert behålla

hennes
alla kvinnors
skrik
på repeat så att du alltid för alltid för fan
faller hårdast

välkommen
gråt inte mer
se lite till

och basgången när jag blinkar bort hans giftiga djävla puls
steg för steg ska du ramla för alla
steg för steg ska du beskåda havet
dränkas där jag har sovit och önskat

att ensam var stark som fan
men ingenting har blåst bort idag heller för jag har svimmat sedan 1994
skrikit i sekvenser i alla frekvenser

förlåt mamma.