klockan är mycket
saker han skriver sliter mig i stycken
per automatik, ett inre skrik
inte likt
visionerna i motsats till lustbikt
jag
känner hur knogarna vitnar
många gånger har jag haft tänderna lika sammanbitna men
hur många gånger är för många tänker på alla gånger gångna
är det min tur att gå itu
är det min tur att gå itu nu

"vi måste prata" jag tänker satan
att bli lämnad nu, skrapa knäna i gatan
vore att kapitulera
en måltavla för bakslag
här skjut här det är bullseye in där
släck mig inte jag älskar dig hur det än låter
jag svär
vågar aldrig säga det högt när du sover
är du vaken
någon annan kommer att klä av mig naken men den saken
är lättare än svår att få om bakfoten
jag älskar dig hur det än låter
ett snedsteg slår mig miljoner åter

allt som skrivs rättfärdigas
en hel panikuppsats
säg för idag bara rätt sak jag säger
du måste inte alltid ta så mycket sats
kastar sten i glashus i spegelsalen är vägen ut
svår att hitta
två fingrar i min fitta
jag är inte diskret men ingen måste tvunget titta
gamar cirkulerar i moll
sprättar hungrigt upp precis varenda fåll
jag lagt osagt
lämnar i baktakt
är det början eller slutet på nästa akt.