Glöden rinner genom blodet som ett taktfast mod. Och poesin kommer ur hur våra hjärnor tänker lika, tänker olika. Två hjärtan i samma takt som känner lika, känner olika.

Det finns fler som vi, som fallit sönder. Som krypt genom elden, som rest sig upp bara för att få känna allt igen.

Det stämmer inte alls att brända barn skyr elden eller att tiden läker alla sår. För när det förflutna kommer på besök och inre fördämningarna brister blir poesin ett tryckförband.

Och det finns fler som vi, som fallit sönder. Som krypt genom elden, som rest sig upp bara för att få känna allt igen.

Tonårshjärtat klappar lika odödligt, dunkar lika varmt, som förr. Vi är två själar som förlorat, men rest oss igen. Askan ändrade färg från svart silver till rött guld. Och vi glöder starkare, tillsammans.