... och täcket
som väntar på mig
i en sedan länge
trängtande, längtande
ödsligt tom, övergiven
kall och föga inbjudande säng ...

... som är ämnad för två ...

Tänker lite uppgivet  på
var du är
vad du gör
vad som händer 
i ditt liv just nu ...

Du som är den dig
som är ämnad
att komma på din vita skimmel
över solbestänkta ängder
för att visa mig att du
är den som skiljer ut dig
från de oändliga mängder
vilka ej är ämnade för mig ...

... då du kommer för
att rädda mig
till ett alldeles underbart
och kärleksfullt liv 
tillsammans med dig ...

... eftersom du
är den dig
som är ämnad för mig ...

Du fattas mig!

Inte bara när 
jag är på väg att lägga mig
utan än mer när 
jag vaknar ...

... bara för att känna
hur din närvarande frånvaro
här och nu i mitt liv
får mig att fyllas 
i varje litet skrymsle och vrå
med alldeles för mycket saknad ...

Kommer att drömma om dig
och fortsätta att hoppas på
att när jag vaknar nästa gång
så är du det första jag ser
när jag vaknar ...

... nära tätt intill mig ...