Från korpens vingar
faller natten
och den som går
med en sten i handen
finner stranden
också i mörkret

finner vågorna
där de alltid varit
finner orden
där vi en gång lämnade dem
när staden var
en öde ö

finner för att söka
den rätta vinkeln
för kastet mot djupet
där saknaden vilar
mitt i samtalet
om trapporna