Bilen bromsade in utanför polishuset.

Doften av nybakat bröd mötte dem när de
öppnade bildörren.
Polismannen läste av deras längtan och
frågade om han fick bjuda på en fika innan
förhören.

Båda ruskade på huvudet när de såg på
varandras sot smutsiga ansikten.
Pappa har alltid
varit noga med att vara ren och välansad.

Efter regelrätt förhör kring varför de flytt
och nedskrivna identitetshandlingar fördes de
till citadellet som efter kriget användes som
flyktingförläggning.

Hm, tänkte han ...jag bor internerad
på ett slott med vattengrav runt om men
jag får ligga i en säng med rena lakan.
Jag behöver inte gå hungrig.

Min pappa har alltid älskat att fiska.
Från barnsben fick han hjälpa till att
genom fiskfångst bidra med mat till familjen.
Han fiskar fortfarande då och då fast han idag
är 89 vitala år.

Paula var den första kvinna som föll för min fars
vackra leende. Han fiskade i vallgraven och hon
stod på andra sidan.
På en planka som båt skickade
hon cigaretter till honom.

De möttes aldrig fysiskt men
det var hon som lärde
honom de första svenska orden,
"hej, kram och puss"!

Nätterna var ofta en plåga
då mardrömmarna avlöste
varandra och han fick uppleva
fasansfulla situationer
om och om igen.

" Han befann sig i en stor lagerbyggnad/sovsal
tillsammans med
ett hundratal andra arbetare.
På kvällen hörde han ett dovt
flygplansbuller som närmade sig byggnaden.
Ikväll tänker jag inte sova här
sa han till en kamrat. De tänker
bomba i natt".

Han hade blivit tillfångatagen av tyskar
och nu skulle andra sidan
också vara fiender.

Vid skymningen hördes motorerna
från de ryska planen och han
sprang ut för att söka skydd i en källare
i ena ändan av byggnaden.

Stopp, sa en tysk soldat här är fullt,
spring till andra sidan!
Bomberna föll tätt och byggnaden skakade.
Tryckvågen fick alla
i källarutrymmet att ramla omkring
och han blev liggande på
golvet .
Murbruksdammet låg som
en dimma runt honom.

På morgonen när han klev ut fanns inget kvar
av den sida som han först sprang till.
Han såg en häst som
hängde upp och ner och rörde på huvudet.
Ett trettiotal av arbetarna
var vid liv.

Vakten kom emot dem.
Stick och rädda er själva skrek han!
Ryssarna
står för dörren..................

Han sprang efter sanddynerna utanför Köningsberg.
Vi var som råttor
och letade efter skyttegravar
att gömma oss i.
Bombningarna avlöste varandra hela natten.
Krigsslutet var nära men
han visste inget om morgondagen.....

.