Där går hon
trampar fram över den varma asfalten
håret vått
inget smink
hon måste ha kommit rakt ur duschen
hon ser ut sådär som alltid
som då hon stannade till på golvet
kramade ur vattnet ur håret på parketten
vid den blå soffan
hemma hos oss
då vi var ett vi

jag vet hur hon ser ut
och där står hon nu
en bild jag sett så många gånger
som jag nu önskar kunna bevara
hur hon smäller dörren till bilen
hur hon går inåt i sina sandaler
men hon stannar inte in
och jag kan inte hålla henne kvar
en rörelse avlöser en annan
och snart är hon borta
och hennes våta hår
som hon brukade ruska om mot mig
medan jag sov
som en hund
har snart torkat igen
de blonda lockarna drar ihop sig
och så gör även jag
men var hon än är
så vet jag hur hon ser ut
hur hon än mår
vad hon än säger
för att jag sett det
för att jag sett allt
för att jag sett henne
då det ännu var min hals
hon tryckte sig intill.