När Sommarnatts Vinden
Drar så stillsamt

I ditt hängande Hårsvall

Då är det Dags

Att se in i varandras ögon
efter Dagens brådska

När våra händer Rofyllt
smeker våra Längtansfulla
Kroppar

Trots

Den
Mosaikblå Saknaden

Och

Den
Rosenröda Sorgen


Oss Fattas Inget


Utan Rädsla låter vi
Natten smälta bort

Till en ny Morgon
Därute
Vid Björksnåren

De Torkade Mjölonbladen
På Trappen

Får vi sopa bort
En annan gång


Oss Fattas Inget.