Skriket är en plåga
av onaturligt hat
Ett slag, ett fall, en mäniska
som plågad i livet far

Du lever i det förflutna
enda du ser är hämnd
du måste titta framåt
för att kunna hitta hem

Du lever på andras smärta
den ger dig mer styrka
men i ditt mörka hjärta
den lika snabbt försvann

Du måste fokusera
på att förhindra hat
men mer du går runt grytan
så framställer du prat

Du hotar och du skryter
du tror att du är störst
Du verkar vara den som
måste få komma först

Men vissa fogar tanken
samman med hot och våld
de slår sig fram behärskat
utan tappad kontroll

De tror sig vinna allting
på alla möjliga håll
men det de ständigt kammar
är allt som oftast noll

Så se dig själv i spegeln
och fråga dig det här
"Vad tjänar att först vara
när jag skapar besvär?"