Visserligen är jag en hopplös romantiker och har så alltid varit ...
... men oavsett detta faktum vet jag att det jag förmedlar i detta flöde
är ett odiskutabelt axiom för alla ...
Kärleken är inte så högt prioriterad ...
... i de allra flestas liv ...
Ty det är så mycket
de har att göra
som måste planeras in
och då blir det ej
så mycket tid
över för kärleken
i deras liv ...
Själv har jag ej tid
att inte prioritera kärleken
allra högst i mitt liv ...
... eftersom jag vet
med allra största säkerhet
att förutan kärleken
har jag inte så långt kvar
av det som är detta mitt jordeliv ...
Så om jag skulle låta kärleken
få samma prioritet
som den har bland
de allra flesta i allmänhet ...
... skulle övriga prioriteringar
inte få så stora förutsättningar
att bli ens påtänkta
i mitt kvarvarande liv ...
Min stilla undran är
varför så få inser
hur viktig kärleken
är att prioritera i våra liv?
Ty när vi prioriterar kärleken
högst av allt
får vi ju så innerligt mycket
mer av den livsenergi
som vi behöver för att
såväl kunna prioritera
som hinna med
och dessutom avnjuta
allt annat som
vi utifrån kärleken
som grund
får så mycket större
förutsättningar för
att kunna göra i våra liv ...