Svart på vitt inser jag mer och mer att det jag trodde på mellan oss var bara egentligen en sörja av känslor som inte hade nån direkt innebörd.
När allt klarnat för mig nu inser jag att det fanns inget.
Inte vänskap, inte kärlek inte nått slags band som höll oss ihop.
Fanns ingenting.
Fanns ingen sanning och ingen lögn,det var bara tomt.
Så hur kan nånting som inte finns göra så ont, ont ända in i hjärtat.
Jag kan inte ens släppa din hand för den har aldrig funnits i min.
Kan inte ens säga adjö till en vänd rygg, för inte ens det finns.
Så nu gråter jag över ingenting.