Du är en av dem
Som lever av vår otrygghet,
Vi som törstar, längtar
Vi som gärna ger för mycket
Av det vi inte har: någon tog det ifrån oss.

Du vältrar dig i vår sorg och ångest
I tårarna som aldrig fälls
För din egen smutsiga lustas skull.
Våra röster kommer inte att höras
För vi kommer inte att ropa

Vi kommer istället sträcka ut armarna
Och be såna som du
Ta ifrån oss lite till