Inte ens i min nakenhet är jag ensam.
Under min bara hud kryper de, känslorna
Viker undan blicken och ryser av minnesbilder,
Verkliga eller skapade spelar ingen roll.

Jag skapar ärr på insidan
Rispar, skaver, skär
Ingen kan se dem, men jag kan inte värja mig
Inget som kan tvättas bort, läka eller lindras
Jag har förtjänat varenda ett
De är mina egna fotspår.