naken låg du i den första frosten 
väntandes på en gryning att tina 

det spröda gräset knastrade där
under smälte under,
som visaren droppade till daggen

men om natten, stormen 
tog skuggorna tag
dansande med flickan 
över mjukt mintgröna plåttak 

hon återvände till avgrunden, för svar 
hoppade hage på stigar som sprickor gav

nyponbuskarna och stenplattorna
allting stod orört, allting fanns kvar 

hon drack mognat flytande silver
från rotens sav