torsdagsnatt
hela stan är full av minor
jag trampar barfota på brunnslock
sprängs ljudlöst i luften
varje husvägg
varje bänk
lyktstolpe
gathörn du tryckt upp mig mot
pulserande
bryskt
dina händer fulla med mitt hår

min stad i höstskrud och fuktig kyla som tränger in i mig med dina fingrar
det pågår om och om
verkligheten utan dig
vardagsrasar mot kullerstenar
och jag minns dina ögon när dina tänder släppt min hals
i ögonblicket
hungrig
din blick och magin jag jagar i allt
tömmer gatorna
i jakt
i flykt
springer allt jag kan med fingrarna för ögonen
minns skitiga bartoaletter
kön utanför
min vikt mot handfatets kalla vita
du i mig och tiden som stannar mot kaklet
mina fingrar bärandes dig
droppandes alla svar i ditt nackhår
min puls mot din
fasthållen
försvarslös
ansvarslös
varm av andetagen

trapporna till kronan
på toppen av staden
när du var en främling med cykel och jag var fri från allt
gatukök och sena beställningar
att ta din hand och lämna festen
att vilja någon så mycket
att vi aldrig kunde vänta
hålla oss borta från varann

stan är full av minor nu och jag sprängs för varje minut du glömt av mig
platser vi gått
tusen perronger du kysst mig farväl
att jag önskat dig tillbaka på varenda bar
parker
träd
lekplatsen där du kom i mig

att jag var ung och du än yngre
en stolpe på ett torg
du bestämde våra noter och jag föll
kände det först när jag satt på spårvagnen
handen mot rutan
du på cykel utanför
snabba trampor för att hinna ikapp
vetskapen då
att vi ses igen
att jag räknat sommaren i minuter

sorgen
att allt du skrivit till mig
allt du någonsin sagt
all hud du kysst
borta
jag har skrubbat mig blodig i mitt badkar
rotborste mot huden
mot själen
hårt
mot allt du berört med dina fingrar
dina ord
dina läppar

jag sorterar tankar nu
ägnar varje minut åt något
görandet gör dig avlägsen och mig till ingenting
bara en mekanisk manisk docka
som fortfarande skoningslöst
faller
lovar
älskar


allt med dig