i mina drömmar
minns jag det jag glömmer när jag är vaken

jag drömde om dig i natt.

hur du kollade på mig och brast ut i skratt.
alla bråk och hårda ord,
och hur du kunde be mig berätta om någonting som gjorde ont
och sedan satt och log.

hur du kunde sitta och säga,
att jag var för positiv och glad,
det du kallar en falsk fasad.

ditt skratt är mer hånfullt än glatt,
och jag är rädd för att ditt hjärta är, just som jag befarat,
mest klätt i färgen svart.

jag trodde att jag behövde dig.
jag trodde att du kunde rädda mig,
och dra ner mig på jorden.

men du drar ner mig till ett gränsland -
som jag inte vill kännas vid.

jag älskade dig.
dina färger, ditt sätt att se på världen.
tills jag insåg att du,
du är alldeles för negativ för mig.