minuter blev till timmar
allt rör sig sakta och min
vy den glimmar
ställer mig upp, jag tror jag svimmar
jag kunde alla tankar fokusera
korset jag fick bära kunde jag hantera
min själ börja mjukna och blodet pulsera
jag estimera att existera jag hoppar
från planeten
inte längre samvetet som blockerar
verkligheten
jag var ändå medveten om morgondagen
vaknade utslagen jävligt ont i magen
dörren var sönderslagen
mitt sinne i sabotage
nån i spionage helt upptagen
antagligen samma sak som hände häromdagen
i ett sammanhang med inga pengar
iakttagen av konstapeln
upptagen, lite smådragen
började känna av obehaget
vill inte bli omhändertagen när jag
inte längre bryter lagen
uppenbarligen vaknade jag igen
kände mig bedragen
men tog mig i kragen
dom kommer inse misstagen sen bli sönderslagen
alla sår jag får genom detta år fan blir låg
allt man genomgår
av tunga beslut man nu försöker få ut
något jag lärt mig förstå
började tveka på hur jag mår
sortera numera sånt som kunde eskalera
det hela
något jag tydligen vill ha men aldrig får
jag sträcker mig efter drömmar
men jag snubblar så jag når inte
för tiden i år bara går och går
allting blir svårt men jag längtar
tills jag återuppstår
från sten till syren lite sen men det var jag som gjorde
succén från skuggan till scenen
men då jag ser mig omkring känns allting
som ingenting
livet jag värdera men en sida
som inte fick existera
något jag försökte haverera
smärtan i tinningen slog
jag hade fått nog
för till slut alla bara drog
då jag börja leva
var när jag trodde jag dog
men från all denna smärta
har jag fan fått ett stenhjärta