Två meter över havets registrer
Följer jag efter
Alla mina skuggor
Mina tankar är blanka
Men jag försöker att göra
Något som jag inte
Kan höra ifrån
Någon annan
Mina ord kommer
Antagligen vara sanna
När ingen egentligen lyssnar
Så kan jag ändå inte tystna
När allt mitt eko försvinner
Hinner mitt ego
Mig ifatt
Jag följer alla mornar
Men är vaken I natt
Jag känner mig som en underkategori
Till något som jag inte kunde känna till
En timme senare
Satt jag fortfarande still
Har det gått några dagar?
Eller är det bara ett tag
Av några minuter
Som blev en saga
Jag har svårt att tala
Men mina läppar förför sig
Alldeles där inpå
Jag är livets mord
Och frågan över alla
Goda ord
Jag känner en kyla över min tröst
Och senare var döden
En kula i mitt bröst
En metafor såklart
Men jag försöker
Det kan hända att jag ler
Kanske kan det hända
Att jag fäller en tår
När jag mig inte ser
Tills jag längre inte får