Sandpapprad sömn slänger ut benen alldeles för snabbt till en ny dag. Filmiskt och ungefär en meter fram ligger världen och jag är inte helt med. Hjärnan skriker efter endorfiner och dopamin, trumvirvlar mig in i impulsiva direktiv som hackar. Laggar; konstiga ord som flyger lite åt helvete. Energisk efter energi och inget annat. Natten känns långt bort, precis som dagen. Jag är ingenstans