Jag kommer från alla världsdelar.
Oftast från Italien, Spanien, Grekland, Turkiet,
Syrien,  Libanon, Tunisien,  Marocko, 
Egypten, Usa och Peru.

I Palestina förädlades jag från spinkig vild typ
till kraftigare med oljerikare frukter för runt 8000 år sedan.
På Jesu tid var Getsemane en lund med mig
och oljeutvinningen skedde på Oljeberget, som idag bär mitt namn.

I Egypten visste man redan på 4000-talet före Kristus att det var Isis, modersgudinnan,  som lärt människan att odla mig.
Och i Tutankhamons grav fann man en kvist av mitt träd.

På  Kreta fanns jag i mängd, inte för olja, men för frukten, på 2000-talet fkr . 
Greker anlade staden Massalie (numera Marseille i Frankrike) runt 600 före Kristus och började odla mig och min syster vinrankan.

Så spreds jag till Italien, Spanien, Portugal och till och med till England.
Även i Indien fann man mig på 300-talet före Kristus.

I Kina har jag symboliserat flit, lugn och finkänsligt uppträdande.
I Grekland trodde man att jag föddes vid en tvist mellan Athena och Poseidon.
En gåvotävling anordnades för att avgöra tvisten.
Poseidon skapade en källa som visades sig vara saltblandad medan Athena lyckades få mig att springa fram ur Akropolisklippan.
Och så fick Athena ge sitt namn och sitt beskydd åt staden.
Under klassiskt grekisk tid blev jag Athens viktigaste exportvara.

Det sägs att jag har förmåga att slå skott, t o m sedan man sågat i mig till plankor, snidat i mig, i tillräckligt fuktig omgivning.

I lång tradition har odlingar av mig alltid skonats i krig.

Kransar av min grönska smyckades segrarna med i de olympiska spelen, som funnits sedan ungefär tusen år före Kristus.  Så småningom utbyttes de till kransar av lager efter idé från pythiska spelen i Delfi några hundra år före Kristus.

Till Sverige kom jag i mitten av 1500-talet, min frukt  fanns på lager i Gustav Vasas kryddkammare.

Och jag växte i orangeriet på Gunnebo slott

Min olja började svenskarna inte använda i mat förrän på 1970-talet efter Kristus.
Före detta fanns den i huvudsak på Apotek. 
Det var genom en man från Italien som kom hit (Fernando di Luca), och som lever här än, som jag till stor del fick genomslag i vår matlagning.

Jag styrs av månen och därmed kräftan eller Jupiter och Skytten och Fiskarna.

De kristna har använt mig mycket som symbol. Kvist av mig kom duvan med för att visa Noak att syndafloden höll på att sjunka undan.

Jag symboliserar försoning och min kvist är symbol för frid, fred och endräkt.

Mitt namn är

Oliva, Olivier, Acebuche, Olivo,
Oliveira, Olivtrae, Olivtre, Olifa,
Oliivi, Zeitun, Zitun, Zitoon,
Zitouna, Zêt, Zeitun, Zayit,
Ets-Zajit, Eylbert, Masline, Zeytin,
Gaam laam syuh, Gan lan Shu, Ma kok, Oribu,
Sauídun, Djedtu, Elaois, Eliá,
Olive, Ölbaum, Olijf, Maslina, Zeyto

Jag behöver svala vintrar för att blomningen skall komma igång, och långa varma somrar för att min frukt ska hinna mogna.
Tål inte frost.
Gillar frisk luft, trivs vid kuster, och i mycket ljus.
Jorden bör vara kalkhaltig med kisel och sand och även stenig mark går bra men skörden blir bättre i näringsrik jord. 
Gödsel behövs.

Har hämtat info bla härifrån:

http://www.shenet.se/vaxter/oliv.html

http://www.dn.se/livsstil/fernando-di-luca-tjugofyra-ar-gammal-korde-jag-min-lambretta-till-sverige/

( Jag läste först om olivoljans sena ankomst till Sverige som del i matlagning i tidning från butiken Life, som en arbetskamrat hade lagt i personalrummet.  Intervju med Fernando Luca bl a. (Tidningen finns gratis i deras butiker, var mycket roliga recept på julgodis med. Det var nytt för mig och så intressant, så föddes lusten att ta reda på mera och skriva om denna växt . )

Finns nu även i denna bok (bara klicka såkommer du dit :) ):

Växtrike
2013-09-05
Fri vers