Jag söker bara människor
de mänskligaste människor

De vars ögon smälter som syndafallet och glaciärer
när de ser regnbågar
hör fåglar - och känner en annans sorg inpå bara huden

De vars röster inte ens har tanken på att fortsätta i fångenskap när orättvisorna svämmar över
När de täcker våra bönerop
som ett ljuddämpande dån
lägger sig som issprängladdningar i sprickorna mellan oss

Söker de som bär hjärtat på utsidan
och sin ande iklädd paljetter och strålglans i varje andetag

De vars ben och kroppar inte motstår melodier
De vars sinne inte motstår utopier
Som vet att vi är en – oberoende av livsfilosofier
De vars mungipor och ögonvrår synkroniserat ler
De med sex smilgropar: tre på varje kind
och fingerspetsar som verkligen ser
som läser mina ärr som blindskrift

Jag söker de som vet att lyssna
är heligt som Momos tystnad

Söker de som slåss när de gråter och gråter när de slåss
Söker de som öppnat smärtkabinetten

Jag söker bara svaret på:
”ska vi antändas tillsammans?”
Jag letar änglar bland pyromaner
med vingar i brand som Ikaros
söker de som vill falla handlöst och andlöst och ändlöst
som vet att i varje av våra hjärtslag
är hela världen ett slagfält
den är blodsåkrar på våra händer
epitafer i våra huvuden

Jag letar superhjältar i färgsprakande explosioner
letar färgsprakande explosioner i dina ögon

Människa!
Jag ser stormen i ditt öga
Du är ögat i min storm

Jag söker de som vill dansa in soluppgången tre dagar i sträck tills läpparna värker
människor som spelar xylofon på tänderna
människor som hellre går på händerna
för att det känns som att balansera himlavalvet i fotvalvet
som att knuffa jorden i sin omloppsbana
som att världen vore rättvänd

Jag söker de som läser borttappade evangelium
med rösten fylld av helium
söker den faktiska gränsen mellan länder
och människorna som fastnat i gränslandet

Söker dig som gråter av blotta tanken på pengar
Som känner att de bränner som blickar och strykjärn mot huden
För att varje mynt är en hålspetskula
Och varje sedel ett skuldebrev
Söker dig som är trädkramare och lönnmördare

Jag söker dig vars korkskruvar håller om varandra som sjöhästsvansar i regnande vind

Jag söker regnet som känns som meteoriter mot huden
Jag söker katharsis i kattögon
insikter i insekternas facettögon

Jag söker himlar utan högt blodtryck
utan högtryck och blodregn
en plats där människor använder pennan istället för dolk
för att skriva på kanvas
istället för hud

Jag söker ett sätt att tränga igenom hudbarriären som skiljer oss från varandra – en upplösning av gränsen mellan oss

Söker nya nationalskatter
Jag letar efter den där känslan som kan väcka en folkmassa
och få den att uppnå kritisk massa

Letar efter musik som inte går att dansa till som alla kan dansa till
en upptakt
till ting som komma skall
Söker en perfekt baktakt
Som inte lämnar mig intakt
men ur takt

Söker människor som surfar på fabriksbanden och bussarna
hoppar bock över betongsuggorna
smyger i solsken och springer i skuggorna
hoppar hage fram på stan
ignorerar varor med prislappar
och bränner båda händerna på samma spisplatta

Jag söker dig som vill lämna och sprängas långt härifrån
bort från röda hus och vita lögner
bort från chefer och vita knogar
bort från vita pengar svarta pengar alla pengar svart på vitt och vitvaror

Jag söker dig som vill rida på vakuumvågor och solvindar
Som vill flyga på gehör och näsvingar
över trädtoppar
Dig som ser skogen trots alla träd
dig som ser friheten trots alla val
dig som ser likheten trots alla jag

Jag söker dig med förräderi-fria formuleringar
dig utan dubbelmoralkaka på kaka
Människor med intatuerade X som skrattkartor över nervbanor som gör en kär

Jag söker dig som bär dina styrkor med ödmjukhet
och dina svagheter med stolthet

Jag söker dig som bär
dina öppna sår som öppen källkod

Jag söker bara människor
de mänskligaste bland människor.