det är inte sökandet efter kärleken
eller att förvalta den ömt i hjärtat

det är förståelsen av förlusten av den
som man känner det rätta värdet av den

när man lever känslomäsigt i det förflutna
som man garderar framtiden mentalt för

minimera besvikelsen av förlorad kärlek
för att inte bli bränd igen det gör att man

tappar känslan för det objektiva i nuet där
man befinner sej och missar all skönhet där

man vandrar med förutfattade meningr som
gör en blind för verkligheten efter livets väg

man dömmer främande mäniskor illa och fel
för att dom låter eller ser ut som någon som

stal hjärtat eller tårar glädjen från det förflutna
och med dom minnerna dömmer man någon på

dom grunder som är helt främande men även om
det är så så är det inget som säger att det var hela

världen det var fel på tänk om gråt till tårana är slut
gör inga destruktiva beslut i vrede eller sorg gör dom

i harmoni när du är till freds i din verklighet som du
välger att leva i fylld av kärlek och lust till fred och en

enda önskan mat till alla hungriga det är en bra början
till en ny väg i världen runt om dej önska aldrig någon

ont önska ett handslag i framtiden och ett skratt för
gammla dumheter alla passar inte ihop men en posetiv

önskan leder alltid till något gott inom dej hat förtär och
suger ur dej krafft och livs lust för varge hat tar du bort din

egen njutning varför jag sitter och skriver det här vet jag ej
men jag hoppas att det funkar för er som mej för minna ögon

går i korrs bättre en kyrkan god natt och kram