Fan . Det är ironiskt hur tom jag är eftersom
jag svär att månader sedan hade jag universum inuti mig.
De imploderade vulkaner i mitt bröst när du berättade för
mig att du inte älskade mig längre. Sen slutade jag sova för att jag tog fallet från bron så jävla hårt.
Jag hade stjärnor i mina lungor men jag brände dem
alla med cigaretterna jag röker
att få dig ur min strupe .
Min kropp tynar bort. Tydligen kan man inte fungera på starka gifter. '
Men vad var du då?
Jag hade himlen i mina ådror men det har

varit ganska stormig eftersom jag
slet dem öppna . Jag kunde känna saker innan du fick mig att dö inifrån.
Vi var allt. Sen stod jag ensam på den blöta asfalten.
Och jag svor att fan, jag aldrig skulle känna igen.