En fridens dal
Blommor, så långt ögat sträcker sig
Inget kunde röra oss
En trans, en ljuv sinnrik trans
Med smäktande lågor och vita pelare

Ondska äga inge rum
Vila och sov, min kära vän
Vi ser solen gå ner igen
Med regnmoln i fjärran
Och ett lugn som bredder sig utför allt

Trötthet och leenden
Sträcker fram min hand
Drömmer mig bort och ser framtiden
Fantasin är bottenlös
Vi är ett och ändå två

Omgjorda i olika tecken
Med fagra händer som skulpterare
Visste allt, men log förvirrat
Ett med kropp och själ
Sammansluten till en union

Kyla mig ej bedrar
Värme i mig uppstår
Och allt går runt
I den stora cirkeln som kallas gårdagens framtidstro
Allt är väl