Trött
Det strömmar längs mina kinder
Kramp och sorg
Våldet inombords bränner mig
Trött och smärta

Så lång tid
Det verkade som allt var som vanligt
Men fasen visade sig vara mer
Än vad jag trott
Saknad

Gick som vänner
Då vi blev tillslut enbart det
Mycket vuxet, mycket klart
Men sorg är självisk känsla
Tog över

Var finns framtiden nu
Var kan kroppen vila
Vad är det jag vill
Efter så lång tid som oss
Vet jag ej

Kommer natten jaga mig
Kommer jag skrika mig hes
I skräck, i ensamhet
Att vara själv
Skrämmer

Vet inte om orken finns
Om krafterna jag har räcker
Då så mycket kom från henne
Kämpaglöd, håll ut
Tills dagen gryr

Traskar en ensam väg
Som jag trodde jag lämnat långt bakom
Men här är den igen
Fullt öppen och synlig
Trött