De ankom till Ön.Vid Gökottan
i Majskrud, hade ett sällskap
med traktens Pensionärer.
Ombord.
Han stoppade motorn och de gled
tyst längst med strömmen.
I den forna Tullverksbåten omgjord
till Turistbåt.

Med en nästan omärkligt duns
angjordes Bryggan i morgon Solen.
"Hoppiland Kalle " drog ut Landgången.
Två gamla Sjöbjörnar med keps och käpp
som stått ensamma längst fram.
Tittade upp sedan sa den ene
Det var tamej tusan den bäste
Förtöjning. Jag sett på denne ön någonsin!
Och den andre svarade:
-Ja om han så gör ett tusen gånger öm
så lyckes en inte igen.

Styrmannen njöt som ljuv musik
inombords av orden
Genom det öppna utdragsfönstret


De satt i Bastun och svettades.
Han sa till yngre brodern
- Om jag så försöker tusen gånger
så lyckas jag inte igen!
Det var det perfekta tillfället. Då allt stämde!

Nästa år var han borta. -Styrmannen.
Hade mönstrat av invid evighetens Landgång.

Men Göken och strömmarna vid Malö
De finns kvar - där,än så länge.

Tillsamans med Gökottan någon
gång i Maj.