Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Nåt jag skrev till min mamma för massa år sen.


Pussel.

Du och jag lägger pussel,
så passande?
Vi som har många egna
pusselbitar att testa,
kanske de faller på plats?
Men, jag vet inte om jag vill.
Jag tycker vår relation är
bra som den är.
Jag vill inte prata med dig
om annat än det jag redan pratar med dig om.

Att du och jag lägger pussel,
behöver inte betyda något.
Våra egna pusselbitar
kanske inte behöver falla på plats.
För det som har varit
är historia.
Kan vi inte då bara sikta på vad som är
nu och framför oss?
Du behöver inte veta hur jag känner inför allt.
Jag är lycklig om du är lycklig.




Fri vers av nattfjaeril
Läst 243 gånger
Publicerad 2015-03-10 19:01



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

nattfjaeril
nattfjaeril