... än det ena
än det andra
som om
vi sedan länge
redan kände varandra ...

I all välmening
berättar du för mig
inte blott
vad jag borde ha gjort
utan även så
hur jag borde
känna inför 
och förhålla mig till
det som varit
och som till 
olika grader
ännu påverkar mitt liv
då konsekvenserna
ännu finns kvar
och inverkar 
på mitt liv
lite som de vill ...

Du anser
att jag värderar kärleken
alldeles för högt
och lägger för stor vikt
vid vad någon annan
skulle kunna göra
för min situation
i allmänhet
och 
mitt liv och välmående
i synnerhet ...

Lyssnar, läser
och tar till mig
dina perspektiv
på det som 
defakto är
mitt och inte ditt liv ...

Men ...

Du känner inte mig
och vet intet om
eller kan ej ens
föreställa dig
vad mitt liv
vare sig
till sitt innehåll
eller
utifrån 
de fram- och motgångar
det bjudit mig
eftersom jag ej
har berättat ens en bråkdel
om min existens för dig ...

Om du 
verkligen velat
eller vill
få lära känna mig
skulle jag
med väsentligt större 
intresse och tacksamhet
lyssna och ta emot 
de välmenande råd
och synpunkter
du är så generös
med att skänka mig ...

Men om det vore så
skulle det visa sig
genom att du visade mig
lite mer
omtanke och nyfikenhet på
det du tror dig veta och se ...

... och mindre fördömanden
om och kring
saker och ting
om vars bakgrund
orsak och mening
du vet absolut ingenting ...

Varför berättar jag
då ej mer
för att du ska förstå
det du läser och ser?

- Jag berättar 
nog mer 
än du tror och ser
just för att jag har
en övertygelse om
att man förtroenden
måste våga ge
för att 
någon annan 
jämväl en själv
förtroenden ska våga ge ...

Men när jag öppnar mig
för dig
får jag nästan intet tillbaka
utan istället 
så förvänds ditt intresse
till att du sluter dig
och från allt 
som rör dig och ditt liv
utestänger mig ...

- Det får mig
att dra mig undan
närmare öppenhet 
om mig själv inför dig ...

Om du känner igen dig
i det jag förmedlar i det här
och vill fortsätta få 
lära känna mig lite till
så kan jag ändra mig ...

... Men det förutsätter
att du också öppnar upp
och vågar ge mig
förtroenden som 
ger mig en chans 
att också få lära känna dig ...

Då kanske
du till och med
med tiden
kan komma att bli
en verklig vän till mig ...

... när du upptäcker
att jag 
när det kommer till vänskap
är en sådan
som så som en vän
inte skulle svika dig
utan finnas där
när du verkligen behöver mig ...