I natt innan våren hinner ta sig fram
badar jag i vinter mörkret
drar ett djupt kallt andetag
tyngden utav dig längtar neråt
hur du klänger
Svårt att falla när man ännu
inte lyckats resa sig ifrån marken
Varför skulle längtan av dig
brista just i natt
kanske vilar du bara
innan du raserar min lilla värld
Du som stänger och öppnar min kropp
när du än behagar
Då när inget hjälper
glömmer jag hur du gråter
inför mina drömmar
Men än sitter min ryggmärg kvar
och dina ögon gör ont
För allt du förmedlar är kärlek
som jag kan leva utan