... det ännu finns
hopp om framtid
här och nu
för den som
finns kvar 
av den mig
jag allt jämt minns ... 

Nej,
det är huvudsakligen
beroende av
den jag är 
och alltid har varit
som individ och person ...

... men också 
för att det finns
rätt många du ej vet om
som ännu den mig
som fanns innan dig
fortfarande minns ...

Om
jag bara klarar av
den tid som är kvar
intill dess att
de som mig i ditt grepp
under rätt många år
hållit kvar
ej längre är
lika beroende av dig
och det du kan ta dig till
om de visar på
hur mycket de behöver mig ...

... alltjämt
nu som då ...

Då kommer din tid
i mitt liv
vara om inte helt
så åtminstone
mer än tillräckligt förbi ...

Och en ny livsmorgon
får åter chansen
att börja gry ...

... inför den första dagen
på resten av min framtid ...

En framtid
du bör planera i tid
då du inom dig 
redan sedan länge vet
att du kommer behöva fly
för ditt liv
om du vill undvika
den återkoppling 
som Universums
lagen om tre
väntar på att till dig åter ge ...

Jag har inte haft
och har så icke heller nu
eller inför framtiden
några planer på 
att ge igen 
för allt det du gjort mot mig ...

Tänker ägna min tid
till att återuppbygga mitt liv
och bry mig om 
dem jag älskar, tycker om
och verkligen bryr mig om ...

Kommer inte ens 
att efterforska eller följa upp
vad som händer dig
utan möta framtiden
utan att någonsin mer
behöva se mig om
för att hålla koll 
på vilka planer
du lagt upp för mig
som jag blott kunnat ana
men inte fullt ut förmått se ...

Det enda som är lite trist
är att även om du 
till mig kommer
för att om min förlåtelse
och eller stöd böna och be ...

... så lär jag ej
lyfta ett finger
för att det du behöver
till dig någonsin mer ge ...

Kommer bli svårt
för mig att låta bli att le
när du drabbas fullt ut
av lagen om tre ...

Men det kan jag
mig själv förlåta
utan någonsin
över det komma att gråta ...

Och jag vet rätt många fler
som kommer att göra likaså
då de under alla år 
vetat om och bevittnat 
allt som varit och hänt ...

... men ej kunnat förmå
sig till att stå upp för mig
gentmot dig mer bestämt ...

... av rädsla inför
de konsekvenser det får
när man emot din vilja går ...

Bara tanken på
att jag är på väg
mot en chans
till en helt ny livets vår
gör att jag rätt
lätt njutbara rysningar får
i varje litet skrymsle och vrå
inom hela mig ...

Även om det 
lär ta en del tid
att läka fullt ut
alla de sår 
du genom åren 
förorsakat mig ...