Hoppets lagar
Kyssen har stannat
på evighetens scen
månljuset pulserar
vid minnenas sten
handen släppte taget
och jag blev ensam kvar
frågor där i vinden
men bara tysta svar
Ett dragspel i gryningen
en tango i det blå
minnen från all godhet
får mig att förstå
beröringen den finns där
och faller aldrig av
jag följer dina steg
och ser din vandringsstav
Som fågeln i sin frihet
kom du till min arm
sjöng för mig om livet
en oförklarlig charm
vi delade din ysterhet
och hade fina dagar
vår kärlek blev behaglig
fylld av hoppets lagar
Tiden har stannat
och värjer sig en stund
på bron till evigheten
spåret i minnenas grund
viskningen du lämnade
finns med mig varje dag
fast handen släppte taget
blir aldrig känslan svag
(Copyright © ULJO)