Gråten stannar hos mej den tid den ska

Demens

Du är inte så böjd och kroknad av åren

du som hade den säkraste kompassen inom dej

men nu darrar nålen

sakta stiger mörkret likt en huldra som sträcker sej

bakom ögat skymmer solen,

du svävar allt djupare inåt bland sårskorporna

solnyckeln kan inte låsa upp mörkret du bara seglar

bortom mina tårar så sakta bort , 

tills en vänlig gudahand lyfter dej till en himlamun

som mjukt blåser din ande vidare du är inte längre rädd

du är fri du flyger själv in mot modershav där alla stjärnor tänds

och du blir ett med alltet i en kärlek utan gräns.

 

Fri vers (Fri form) av aol
Läst 634 gånger och applåderad av 52 personer
Publicerad 2015-04-01 01:18

Skriv ut
Spara som PDF

Alysse Jag bokmärker din dikt för att kunna hitta tillbaka och läsa den igen. Den är så kärleksfullt och vackert skriven att jag finner inte ord som tillräckligt kan beskriva vad jag känner. Berörande och äkta 2016-01-27

Ciralina eller Annmari Nyzell jag tror dina bilder är nycklar till våra andliga nyckelhål, på riktigt. Kram och tack så mycket. 2015-11-16

ej medlem längre ont att läsa 2015-04-30

anits Starkt och mycket gripande om en människa som drabbats av demens! 2015-04-24

M M Mannheim Fint skaldat om resan inåt....och djupt där inne finner de kanske svaren vi alla söker. Svaren är något som är för dem som går inåt i själen det är kanske därför som de är tysta. 2015-04-15

ADI Nehlin mycket berörande 2015-04-12

i af apa gripande... 2015-04-12

Lasseman Gråter med min vän.. 2015-04-10

limerick Starkt och kärleksfullt! 2015-04-07

Sommarina Så gripande. Tankar går även till min mor. 2015-04-04

Schizooliza Hela denna dikt rymmer väl formulerade poetiska små strofer att begrunda och deltaga i med känslomässig närvaro som du lyckas fånga till sista rad. Ett avsked från det gamla in mot det slutgiltiga men också det fria eviga. Vackert porträtt detta!!! 2015-04-03

Bo Himmelsbåge Mycket fint o poetiskt skrivet om denna svåra sjukdom, samt även ömt och kärleksfullt om den värme, omsorg o kärlek som möter den som tror, DÅ, när vi kallas hem! 2015-04-02

Dyrbye Vackra ord, gripande text! 2015-04-02

Anya Gripande skildrat om en människa som går in i sig själv. Din text berör....mycket. 2015-04-02

Chawa Gripande vackert skaldat med ett befriande budskap. Skalet är blott en bräcklig förgänglig dröm... ..."du blir ett med alltet i en kärlek utan gräns..." 2015-04-02

soligajag_1 Mycket vackert och känslofyllt !! 2015-04-02

Eva Langrath Respektfulla och kärleksfulla ord om denna svåra sjukdom. 2015-04-01

Fredrik P. Nog den starkaste och bästa dikten jag läst av poeten. Tack! 2015-04-01

prima donna Andlöst vackert! 2015-04-01

ej medlem längre Starkt berörande är dina ord här ... känner igen från nära och kära! 2015-04-01

Carina Bendix Mycket vackert skaldat. 2015-04-01

ULJO Så berörande skrivet 2015-04-01

ResenärGenomLivet Så berörande fina dina ord är... 2015-04-01

Eva Helene Insiktsfullt och vackert. 2015-04-01

ej medlem längre Så starkt om den smygande ohälsan som även jag känner av.... 2015-04-01

Maria T Så smärtsamt vackert 2015-04-01

Ken Cassel Bra där aol, min vän! Något att tänka på när man blir lite äldre... 2015-04-01

ej medlem längre Som tindrande tårar lyser din text mjukt, varmt på himlavalvet *applåd* 2015-04-01

ej medlem längre Denna svåra sjukdom kommer smygande där man minst anar. En väldigt påfrestande tid för de anhöriga. Mycket fint diktat! 2015-04-01

louisegirl Så underbart vackert skaldat, om denna svåra sjukdom <3 2015-04-01

Ljusletaren Så vackert ordat om denna sjukdom och dess existens /kram 2015-04-01

mare Din text talar demens är så sorgligt för den som står nära den drabbade jag vet.. arbetar inom vård och omsorg 2015-04-01

Lars Hedlin SÅ bra framfört med en ton som berör inom! 2015-04-01

KattenKin Det vackraste jag någonsin läst om demens. Detta måste jag visa för en släkting. Sparar. 2015-04-01

ej medlem längre Respektfullt och Hoppfullt. 2015-04-01

Marita Ohlquist Din fina text får mig att tänka på min mor. Så svårt det var att se hennes inre försvinna och bara känna igen det yttre. Den enda trösten var att hon då inte var medveten om det själv. 2015-04-01

Bibbi Starkt berörande. 2015-04-01

bittemi Djupt berörande i vackra ord 2015-04-01

Palett Dina ord går rakt in i hjärtat ! Vemod, förtröstan ! Vackert ! 2015-04-01