... för att nå
dit vi vill 
eller 
behöver nå ...

Men tiden 
står inte still 
hur många
korta eller långa
löften och eller antydningar
vi gärna vill tro på,
som vi än får ...

Tystnad
eller
var god dröj 
vi återkommer
men ingen så gör,
kan vara och är ofta så
svar nog i sig ...

... även om det ej
är så för dig ...

Vi väntar snällt
på att få respons
i någon form
på frågan vi ställt ...

Det som skrämmer mig
är hur lätt det kan bli
så att till och med jag
stundtals finner på
att jag fastnat 
eller håller på att fastna
i samma fälla 
som alla andra dig
som inte är som mig ...

Men det är så lätt
att vänta en stund
bara lite, lite till
för att få veta
även om det kanske ej
blir det svar man vill ...

Minuter 
blir till timmar
Timmar
blir till dagar
vilka samlar sig
i veckor, månader och år ...

När insikten
om sakernas tillstånd
och ens egen godtrogenhet
äntligen når fram
och tränger in 
i ens med tiden uppkomna belägenhet ...

... fylls det inre rummet av
en förlägenhet 
vars kraft och styrka
står i proportion 
till var och ens 
förmåga, erfarenhet 
och förväntade kapacitet
för att hantera såväl aktuell
som varje tänkbar sådan situation ...

- Men det även jag 
stundom glömmer bort
är att tiden i sig
är en del av varje tänkbar funktion
vi söker finna ut
för att få ett slut
på en icke önskvärd situation ...

Så det jag kanske vill
förmedla i detta flöde 
är att väntan i god tro på
och positiv inställning till
att få de svar man behöver
kan få konsekvenser
vars omfattning är svåra att överskåda
innan allt redan är för sent 
och de allra flesta 
möjliga alternativ är över ...

Det finns andra vägar att gå
förutsatt 
att du ej väljer att 
nöja dig med att vänta på
svar du kanske ändå ej
i tid kommer att få ... 

Själv söker jag
ännu finna ut 
såväl 
att jag överlevt
mot alla odds
när allt redan varit
helt över och mer än slut ...

... som hur 
jag konsekvenserna
av all den tid
som passerat har
ska kunna ta mig ur ...

... emedan det
ännu finns tillräckligt
med tid kvar ...