Han kallades zigenare. Men han skrattade och grät
från hjärtat Han överlevde
i utrymmet mellan ljusa sprickor i mörkret
Han var föraktad
Han fick slag mot bakhuvet
Stick zigenare här leker vi
flickorna förlöjligade honom
- det var så sorgligt att se -
när han gick omkring ensam Han kastade sten mot sjärnorna
som en idiot Han slog på marken med fötterna som i en dans
På skolgården ringdade de in honom
och han fick alltid välja mellan två gråa pengar
en liten Tia eller en stor Femma
och han valde alltid fel
den stora Femman
Alla pekade ut honom med ett finger
de kallade honom zigenare
På sommaren kastade man in honom i floden I djupaste vattnet
och han sjönk som en sten i djupet
och han sjönk som en yxa mot bottnet
En dag svor jag mot honom Hej morsaknullare
sluta välja den stora Femman
den är värd mindre än den lilla Tian
och han tittade på mig förundrad
Din djävla dumma gaije sa han
om jag väljer den lilla Tian
blir jag aldrig mer bjuden på stora Femmor
och han skrattade från hjärtat
Som en idiot kastade han sten mot stjärnorna Slog på marken
som i en magisk dans Jag minns
jag skrattade också tillsammans med honom
för jag såg honom då för den allra första gången-
hur han överlevde I de trånga ljusa sprickorna
i mörkret Det gör inget sa han
att de kastar mig i det djupaste vatten
det gör inget att jag sjunker som en yxa
Jag kommer att bli först av alla
som lärt sig simma