Flödesskrivning med bristande struktur
men med ett innehåll som förmedlar hur det känns
och som inbjuder till svar från någon som vet när, var och hur ...
Ännu en för endorfinerna ej ...
... alltför stimulerande helg
är vad som till kvällningen
väntar på att åter få
sysselsätta mig
med absolut ingenting
annat än tankarna kring
och längtan efter dig
vars närvarande frånvaro
alltjämt är det som
allra mest smärtar mig ...
Vet ju att du egentligen finns
någonstans
och jag vet
utifrån vad jag ännu minns
hur du får mig att känna
i varje litet skrymsle och vrå
inom
när du verkligen
visar dig vara den
som är ämnad för mig ...
Men endorfiner
är inte någonting
som genereras
enbart utifrån
hopp om yttre stimulans
som når ända in ...
Initialt
kan de känslor
som nyväckt hopp
kan uppenbara
generera en mängd
endorfiner som över tid
dock blott tillfälligt
sina effekter
på kropp och själ
förmår att bevara ...
Ty utan något mer
väsentligt påtagligt än så
är det hälsobefrämjande
som endorfinerna generar
ej något som
över en längre tid
förmår att bestå ...
Du fattas mig!
Men jag behöver dig
här och nu
nära tätt intill mig ...
Ty det räcker ej
längre för mig
att leva på hoppet
om att du ska visa dig
och bekräfta att
du är den som är för mig ämnad
genom att komma
för att med mig förbli ...
Den tiden
jag tidigare hade kvar
som tillät mig
att stilla tyst avvakta dig
och din närvaro
börjar allt mer närma sig sitt slut ...
... Mitt behov av dig
och din närhet i mitt liv
har kommit att bli
minst sagt rätt akut ...
Även om det kvarstår
det jag sagt så många gånger förut ...
- Jag kompromissar ej någonsin
mer med kärleken i mitt liv ...
Någonting mindre än
den äkta kärleken
med den dig som är för mig ämnad
kommer jag ej någonsin nöja mig med ...
- Visst skulle det kanske
hjälpa till
att stärka såväl kropp som själ
med några tillfälligt underbara stunder
lite då och då ...
- Men det innebär för mig
njutningen av att få tillfredställa dig
som jag redan känner inte är ämnad för mig ...
... emedan denna dig
efteråt skulle få mig att känna
mig ännu ensammare än förut
då du ej skulle kunna förmå
hur mycket du än så försökte
att kunna tillfredställa mig
fullt ut ...
Jag vet!
Ty jag har redan prövat
detta koncept för många gånger förut ...
Det skulle blott leda till
att du mig än mer vill
emedan det obevekligen
kommer leda till
att jag gör slut
då du ej är vad jag verkligen vill ...
Väljer att fortsätta tro
på livets makt och gåva
att mena mig väl ...
... och att den dig
som är rätt för mig
en dag, kväll eller natt
rätt snart
kommer på din vita springare
för att rädda mig
därför att du vet
att jag är ämnad för dig ...