Fyller käft, dövar ord
Kylan som onaturligt slår mot gom, är välkomnande num
om självkänslans flackande, stolta axlar
de ord som vill löpa fritt

i den insida vi kallar Jaget

Skrattar - haha- va fan, sluta vara kär
du kommer ändå torka rester från den bröstkorg
du bär i din famn

att du aldrig lär dig
Tryck två fingrar långt ner i halsen
och kanske du får smaka av, det

som andra kallar för livet