Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Bäbis grävs fram ur rasmassor. Levande. Hur lyckas man sedan fånga dagen?


Stamningar

jag kliver över diket
med en dikt som ler;

trampar fel
i detta naturahus,
befolkat av humus

som;
miljarderna
i steget
under foten


som;
från Orlando till Nepal,
och överallt jag aldrig besökt,
finns platserna som inte hinns


mina ben stammar sig fram
genom skogen,
mot nötväckan




Fri vers (Fri form) av Infinita
Läst 268 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2015-05-01 16:00



Bookmark and Share


  Magdalena Eriksson VIP
Jättefint skrivet och nötväckan som finns som en punkt.
2015-05-13

  karitchen
Jag gillar ditt sätt att använda språket vertikalt/inåt snarare än horisontellt.
2015-05-02

  Blomma-Stjärna VIP
en vandrare får se mycket - - - nu diktjaget - "stammar sig fram genom skogen mot nötväckan" - föreställer mig att nötväckan är där hemma!
2015-05-01
  > Nästa text
< Föregående

Infinita
Infinita