Redan medlem?
Logga in
Den jag jag inte känner
res dig upp, krigsfånge se min dygd, i ögonen
be mig nu att tvätta dina kläder. Att läsa breven du lämnade efter
res dig upp, befriade se mig ögonen efter lättja. Och be mig läsa dina brev
Kärleken når fram, tro mig.
I gropen under min säng, törstar jag dina mardrömmar. Äger jag ditt hat, din avsky. Äter jag fiendens ögon och strupar. Mår jag som en prinz. Hotar jag dina fötter med naglar av stål. Bränner jag bilderna av dina barn. Dessa kopior av kärlek. Negativ. Och det enda döden kan göra, är att grina. Brett. Käkarna öppnar sig i ett sista leende. Det är det enda jag minns. Ett skott i skallen. Fallet med en duns. Avlägset blå dimma. Av dig. |
Nästa text
Föregående Infinita |