du sa, aldrig igen
men det fanns inget försvar
så du slog dina slag än en gång
men ingenting är enkelt
allt är alltid komplicerat
värmen du spred i min kropp
den sprudlande pirriga känslan
som fick mig att sväva som på moln
den finns till för att lyfta mig högt
bara för att jag ska falla så hårt
så hårt

aldrig igen, lovade du mig
ändå tillät du henne att komma nära
du förtrollades av hennes charm
du öppnade dina dörrar
utan att reflektera
över det faktum att där fanns inget
som kunde få henne att stanna

aldrig igen, lovar jag dig
du ska aldrig sprida värme igen
nöj dig med att pumpa blodet i min kalla kropp
fram till den dagen jag inte behöver dig
och våra vägar skiljs åt
öppna aldrig dina dörrar igen
hur vacker eller charmig hon som knackar än är
vi har inget adekvat att erbjuda

aldrig igen
för då sliter jag ut dig ur mitt bröst
värdelösa skithjärta